Years of famine and years of sigh
Reaps our land that fell from crest.
Creatures, serfs and men hanged high
Yet no remedy.
What will ever please our Gods?
Gather the chiefs and sages.
What will save the tomorrow
From these Dark Ages.
Slay and sacrifice our king,
Coat the statues with noble blood.
Intensify the holy smoke
With a royal lamb.
Now neither your braves, your wise nor gold
So far renowned
Will be of aid now as the doomsday call.
Now you must rise up to show the steel
Courage of your heart,
And soon you'll raise your horn in Valhalla's hall.
Skula, Skorpa, Skalk
En man han tjä;nt herr lagers gå;rd
I sommar, vinter å;r fö;r å;r.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
Fö;r slit och slä;p under himmel grå;
Han blott sitt brö;d som lö;ning få;r.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
Så; kommer hastigt budet in:
- Vå;r herre lä;grar dotra din!
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
Och trä;llen nu genom dö;rren steg,
Han lä;mna plogen vid å;rkerns teg.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
- Herr lager hö;r nu mina ord,
Min doter till din hora gjord.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
Och lager sa i vredesmod:
- Du vä;rnar ej om ditt trä;lablod.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
Varken ö;l eller vin dig ä;mnat,
Ej heller ä;gorä;tt
Dock Skula, Skorpa, Skalk.
Trä;l visste ej ett ord utav
Fö;rrns strupen hans var skuren av.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
- Det hä;r ä;r nog fö;r bot idag
Och dotra tar jag vid behag.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
- Kom jag ska visa dig min rä;tt
Att trö;sta dej på; valfritt sä;tt.
Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
"O tack!" Han sa med grå;tmild rö;st
Och stö;tte kniven uti hans brö;st.
- Sä;g mig, vem sö;rjer nu fö;r dig?
Back to: 
